P2 FORNÅLDRARNA.

vår tid, är att taga en vidja, slänga den kring en torr träd-
stam och draga omväxlande i vardera ändan, tills stocken
börjar ryka och en eldgnista uppstår.

En urgammal metod är också att drilla en pinne runt
mot ett torrt trästycke. Indianerna och en del andra folk
äro riktiga överdängare i denna konst, och rekordet innehas
av apache-indianerna, som i ojäviga vittnens närvaro kunnat
framkalla eld genom drillning på 8, ja under gynnsamma
undantagsförhållanden på 2 sekunder. Drillningen går
naturligtvis lättare och säkrare med hjälp av ett snöre, som
löper runt drillpinnen, isynnerhet om denna fästes vågrätt
mellan två lodräta stockar, i vilka den får rotera.

Litteratur till detta kapitel och det övriga av forntiden: Sveriges
historia intill 20:e seklet, del 1. Häft. kr. 6:—, inb. kr. 8: 75.

Oscar Montelius, Om livet i Sverige under hedna-
tiden. Häft. kr. 2: —, inb. kr. 2: 75.

Nils Keyland, Primitiva eldgörningsmetoder i
Sverige. Gnideld, vrideld, slageld (Fataburen för åren
1912—1913; per årgång kr. 5: —).

Oscar Almgren, Nyare undersökningar av Dan-
marks >»>kjökkenmöddingar> (Tidskriften Ymer för år
1902; häft. kr. 10:—).

Henrik Schäck, Ur måltidens historia. (Ur gamla
papper, del 5; häft. kr. 2:75.)

Henrik Schäck m. fl., Svenska folkets historia:
band I: 1; inb. kr. 6: 50.

Emil Svensén, Svenska historien för svenska fol-
ket: del 1; inb. kr. 8:—.

Nils Olof Holst, Flintgrufvor och flintgräfvare i
Tullstorpstrakten (Ymer för år 1906).

Bror Schnittger, Förhistoriska flintgrufvor och
kulturlager vid Kvarnby och S. Sallerup i Skåne (Anti-
kvarisk tidskrift för Sverige för år 1911).

Träskfiolket.

det vildaste Afrika bor ett egendomligt negerfolk. De
äro så skygga, dessa människor, att blott några få vita
män lyckats få se dem. För att skydda sig mot ovälkomna
besök ha de valt träsket till boplats. Den svenske forsk-

I TRÄSKMARKERNA vid Bangveolosjön djupt inne i
