TRÄSKFOLKET. 19

Hur ha nu dessa människor haft det där ute på sin fuk-
tiga boplats? Åtskilligt kunna vi föreställa oss därom, sedan
vi lärt känna det afrikanska träskfolkets liv. Mycket berätta
oss även de tusentals fynd av arbetade föremål, som man
påträffat i lagret mellan torven och gyttjan.

Vi tänka oss, att vi göra ett besök i en av dessa hyddor,
som träskfolket byggt åt sig och täckt med ris och vass.
Det viktigaste omöblemanget» består av en sten att sitta på.

Härd. Alvastra.

Vid behov får den dessutom tjänstgöra som bord. De mindre
förnäma sittplatserna utgöras av risknippen, vilka även
tjäna som sängar. Den sprakande brasan på härdens sten-
hällar gör det dock hemtrevligt. Intressant är att se, hur
härden är byggd med en viss omtanke. På ena änden är
nämligen gjord en fördjupning, i vilken man rakar ned
glöd och aska.

Över elden hänger ett lerkärl, i vilket man kokar kött.
»Grytam» förefaller oss klumpig, men det tycka ej träsk-
borna, som gjort sig besvär med att pryda den medels små
gropar och sicksacklinjer. Eld ha de skaffat sig genom att
slå ett slags kvarts mot svavelkis och uppfånga gnistan iI
