SVERIGES RIKE BILDAS. 93

Sveriges rike bildas.

3200 bodde i vårt land, voro svear och götar de för-
nämsta. Svearnes rike var ett Mälarvälde, götarnes
bygder utbredde sig på Vänerns och Vätterns bördiga strän-
der. Mellan dessa stammar bildade Tivedens och Kolmår-
dens väldiga ödeskogar en gräns, som nästan omöjliggjorde
all beröring, vare sig fredlig eller krigisk. Ända till 500-talet.
Då blev det annat av. Då börjar en ny period i vår historia.
Under århundradena näst förut hade de båda huvudstam-
marna av vårt folk genomgått en utveckling av mycket
olika art: götarne, som stått i livlig beröring med german-
folken på Europas fastland, hade vunnit rikedomar men
förlorat i folktal; svearne däremot, som levat sitt liv för sig,
oberörda av de stora världshändelserna, voro folkrika men
fattiga på guld. För den som känt historiens obevekliga lagar
skulle det vid denna tid ej varit svårt att förutse, hur det
måste gå: guldet lockade det fattigare men starkare folket,
och så blev krig oundvikligt.

Den viktigaste källan för vår kunskap om de väldiga stri-
der, som på 500-talet upplågade mellan svear och götar, är
ett engelskt kväde från omkring år 700. Det är byggt huvud-
sakligen på sånger, diktade av de kämpande götarne, och
skildrar den götiske hjälten Beowulfs öden, till dess han fal-
ler i kampen för sitt folk. Efter honom bär diktsamlingen
namnet Beowulfskvädet. Invävda i sagomotiven finner
man i denna märkliga dikt fullt verklighetstrogna skild-
ringar från striderna mellan de bägge stammarna, till punkt
och pricka överensstämmande med vad vi genom fornfynd
veta om dessa folks odling och seder på denna tid.

Minnet av dessa strider anses gå igen även i den sago-
mättade berättelsen om Bråvalla slag vid Bråviken.

Resultatet av dessa välvningar blev svearnes seger, och
därmed voro de hägge huvudstammarna i vårt land samman-
slagna till ett rike med Uppland som huvudbygd. Tiden,
när detta skedde, kunna vi bestämma med ledning av forn-

BLAND de folkstammar, som vid tiden omkring år
