Världens skapelse.

skapelse: I tidens början funnos två världar, eldens

och köldens. I svalget mellan dem, Ginnungagap, föllo
gnistor från den förra på isen från köldvärlden. Därav upp-
kom den väldige Ymer, jättarnes stamfader, samt kon Öd-
humla, från vilken åsarne — så kallades gudarne — leda
sitt ursprung:

l ] RÅLDRIG ljuder oss till mötes sången om jordens

I åldrarnas morgon,

då Ymer levde,

var ej sand, ej sjö,

ej svala vågor;

jorden fanns icke,

ej upptill himlen;

ett gapande svalg fanns
men gräs ingenstädes.

Gudarne dräpte Ymer och skapade jorden av hans kött,
bergen av hans ben; skog blev av håret, av hans blod böl-
jorna och av huvudskålen himlavalvet. Sedan skapade
åsarne det första människoparet av två träd, Ask och Embla.

Men förgängelse råder i den värld åsarne danat, förgänglig
är åsarnes egen makt. Över dem råda ödets gudinnor, de
tre nornorna. De sitta vid roten av den evigt grönskande
asken Yggdrasel, som med sina rötter och grenar omsluter
hela världsalltet.

Lyckans lotter,
liv och död,

hjältars öde,
allt är av dem.
