TORS HAMMARE STULEN. 111

Vred var Vingtor,!
när han vaknade
och sin hammare
han saknade:

han riste sitt skägg,
han ruskade sitt hår.
Jordens son?

sökte kring sig.

Farligt var det att tala om förlusten. Ty om jättarne
finge veta, vad som hänt, skulle detta öka deras mod och
locka dem att angripa Åsgård. Men tiga och ingenting göra
var också farligt. Då beslöt Tor att meddela den fyndige
och listige Loke hemligheten.

»Hör nu, Loke, vad jag förtäljers, sade Tor, »och vad ingen
I himmelen eller på jorden vet! Från åsaguden är haramaren
stulen.» »Det kan nog hjälpas», sade Loke, »om du blott kan
ställa det så, att jag får låna Frejas fjäderhamn.»

Sagt och gjort. De trädde in i Frejas sal, och Tor bad henne
om lånet. Åt Tor ville Freja gärna låna fjäderhamnen, om
den ock varit av guld eller silver.

Loke iklädde sig fjäderskruden och flög med susande
vingslag ur Åsgård till jättarnes hem. Det är sannolikt,
att han på förhand visste, vem som stulit hammaren, ty han
tog raka vägen till jätten Tryms gård.

Trym satt å högen,
tursadrotten,?

snodde tränsar av guld
åt tikarna sina

och manen jämnade

på manken av hästarna.

Loke och han voro gamla bekanta, och Trym begrep nog,
I vilket ärende han kom. »Hur står det till hos åsarne, och
varför kommer du till jättarnes hem?» sporde han. »Det står
illa till hos åsarne, och det är väl du, som gömt Tors hammare?»
sade Loke. Trym svarade:

»Jag håller åsens
hammare gömd
åtta mil

under jorden.

1 Namn på Tor. — ? Tor var son av Oden. och Jorden. — ? Jät-
tarnes hövding.
