130 EDDANS HJÄLTESÅNGER.

Så hög är ingen man,

att från hästen han dig tager,
Inga nävar nog starka

att här nedifrån dig skjuta,
där du hänger svävande

I högan sky.»

Leende Volund
I luften sig höjde,
och kvar, i sorg
sänkt, satt Nidud.

Sigurd Fafinesbane.

EN MEST lysande hjältegestalten i den nordiska, ja
i hela den germanska sagokretsen är Sigurd Fafnes-
bane.

Dvärgaguldet.

En man hade tre söner. En av dem hette Utter. Fan
höll mest till i en fors, där han i skepnad av en utter fångade
fisk. En dag hade han fångat en lax och satt på stranden
och åt den blundande, ty han var till den grad snål och
lysten, att han icke kunde uthärda att se, hur maten min-
skades.

I detsamma kommo gudarne Oden och Höner 1i sällskap
med Loke fram till forsen. Loke, som trodde, att det
var en vanlig utter, kastade en sten på honom, så att han
dog. Gudarne blevo mycket belåtna över att få ett så vackert
skinn och flådde genast uttern.

Samma kväll sökte de härbärge hos Utters fader. Men
när de visade honom sitt jaktbyte, blev han storligen för”
bittrad, tog gudarne till fånga och förelade dem att,.om de
ville rädda livet, fylla utterskinnet med rött guld och även
utvändigt hölja det därmed.

Då sände de Loke ut för att skaffa guld. Han gick ned
till forsen igen, lade ut ett nät och fångade däri en gädda.
Men denna gädda var 1 själva verket en dvärg vid namn
Andvare, som brukade iföra sig en gäddas skepnad, när han
ville fånga fisk. Nu sade Loke till honom:
