216 PÅ VIKINGATÅG.

Ännu ett och annat spår av den svenska odlingen kan man
leta fram i det ryska språket. När ryssen i sina kyrkor beder
till Herren under namnet Gospodi, så är detta ord intet
annat än det gamla svenska husbonde. Ett ledsamt min-
ne har den svenska odlingen kvarlämnat i ordet knut, som
är den ryska formen för den bedrövligt ryktbara knutpiskan.

De många fornfynd av vapen och prydnader från vikinga-
tiden, som på senare tiden gjorts i gravhögar i Ryssland,
visa också en nära släktskap med de skandinaviska. Av
svenska runstenar har man i Ryssland funnit blott en enda.
Den anträffades år 1905 i en gravhög på ön Berezanj utan-
för Dnjeprs mynning. Inskriften har tolkats sålunda: »Grani
gjorde detta kummel efter Karl, sin följeslagare.» — Men
varför hitta vi icke fler runstenar i Ryssland? Troligen
därför att svenskarne av brist på stenblock begagnade
trästockar, vilka naturligtvis under tidernas lopp ruttnat
bort. Den förut citerade araben Ibn Fahdlan! berättar
också något, som bestyrker detta antagande. Sin kännedom
om nordborna förvärvade han under en vistelse som sin
kaiifs sändebud hos bulgarerna vid Volga. Därunder fick
han tillfälle att se »rus+ komma farande utför floden och slå
läger på stranden. Han förtäljer om en nordbos begravning
bland annat: »Vid det ställe, där skeppet med liket brändes,
uppfördes ett kummel; på dess topp uppställdes en väldig
trästock, och på denna ristades den avlidne konungens namn.»

Men allt detta är nu minnen blott. Svenskarne i Ryssland
voro för få för att i längden kunna hålla sig som härskande
folk. De drunknade i det stora slaviska folkhavet, och det
Stor-Svitjod, som var islänningarnes namn på Ryssland,
skulle snart leva blott i de historiska minnenas värld.

+

Men vi återvända nu till våra stamfränder på deras även-
tyrliga handelsfärd till Konstantinopel. När nordmännen
kommo dit, bytte de till sig siden och guldstickad brokad,
smycken av guld och silver, vin och sydfrukter.

Det hände dock mer än en gång, att grekerna sökte rubba
på nordmännens handelsprivilegier. Då svarade dessa med
— T Se sid. 36 och 43.

