Torgny lagman på tinget.

land i Uppland en lagman, som hette Torgny. Han
var nu hunnen till hög ålder och hölls för den visaste
man i Sverige.

Nu var det så, att Olof Skötkonung råkat i krig med
Norges konung, Olof Digre, vilken lyckats fråntaga Sveriges
och Danmarks konungar de områden, som de behärskade
efter slaget vid Svolder, och åter göra Norge till ett själv-
ständigt rike. Detta örlig vållade mycken otrygghet för
gränsbefolkningen i både Sverige och Norge; och Snorre Stur-
lason berättar, att särskilt västgötarne ledsnade vid de stän-
diga fejderna, ty de kunde ej som förr köpa salt och sill, som
de behövde, från Bohuslän, vilket då var norskt. ”Till slut
företog sig konungens styresman i Västergötland, Ragnvald
jarl, att resa till Uppsalakonungens hov och svearnes stora
ting för att söka utverka fred. I sitt sällskap hade han så-
som sändebud från norske konungen dennes stallare, Björn.

En dag mot kvällen kom Ragnvald jarl till Torgny lagmans
gård. Där voro stora och präktiga hus, och många män
stodo därute. De undfingo jarlen väl och togo emot hans
hästar och ridtyg. Jarlen gick in i stugan. Där var mycket
folk, och i högsätet satt en gammal man. En så stor karl
hade Björn och hans följeslagare aldrig sett. Hans skägg
var så stort, att det låg i hans sköte och bredde ut sig över
hela bröstet. Han var en ståtlig och vördnadsbjudande man.
Ragnvald jarl gick fram och hälsade Torgny. Denne 1tog
väl emot jarlen och bjöd honom sitta i högsätet på andra
sidan mitt emot sig.

Det dröjde några dagar, innan jarlen bar fram sitt ären-
de. Slutligen bad han Torgny om ett samtal i närvaro en-

DÅ Olof Skötkonung rådde över Sverige, var i Tiunda-
