256 URGAMMAL LAG OCH RÄTT.

Men nu vilja vi bönder, att du, konung Olof, gör fred med
Olof Digre, Norges konung, och gifter din dotter Ingegärd
med honom. Men om du vill återvinna de riken i öster, som
dina förfäder hava ägt, så vilja vi alla följa dig. Vill du icke
göra, som vi säga, så skola vi gå emot dig och dräpa dig, ty
vi tåla icke ofred och olag av dig. Så hava våra förfäder for-
dom gjort. De störtade fem konungar ned i en källa vid Mora
ting, emedan dessa hade varit fulla av övermod, såsom du
nu är mot oss. Säg nu snart, vilketdera du väljerl

Nu gjorde bönderna stort vapenbrak och gny. Konungen
stod då upp, talade och sade, att han ville låta allt vara så,
som bönderna ville. »Så hava alla sveakonungar gjort», sade
han. »De hava låtit bönderna råda med sig i ailt det de ville.»
Då tystnade böndernas rop. Så gjordes då fred och förlikning
med konung Olof i Norge, och det avtalades, att Olof Sköt-
konungs dotter Ingegärd skulle gifta sig med Norges konung.

Så förtäljer Snorre Sturlason, som emellertid även i fråga
om denna berättelse blivit starkt kritiserad av nutida fors-
kare, vilka i hans historieskrivning se ett alster av norsk-
isländsk patriotism och funnit, att hans uppgifter på den
grund få tagas med stor urskillning. Snorre Sturlason är fylld
av en gränslös beundran för Olof Digre, hjälten framför alla
andra norska konungar, han som lyktade sitt liv i en strid
för Norges självständighet och därför blivit dyrkad som
Norges skyddshelgon. Hos »shellig Olav» har Snorre Sturlason
sett idel ljusa sidor; och för att framhäva dem desto
starkare har han ställt alla, som stodo hans hjälte emot, i en
så mycket ofördelaktigare belysning.

Av denna anledning måste Olof Skötkonung tilldelas en
ynklig roll i Snorres historiska drama, och det är därför, som
den berömde sagoförtäljaren lägger så hårda tillvitelser mot
Sveakonungen i den gamle vördnadsbjudande Torgnys mun
— ty att Torgnys tal till stor del är ett av Snorre hopdiktat
vältalighetsprov och sålunda mer än 200 år yngre än den
tid, då det skulle ha hållits, det är en uppfattning, som
delas av framstående moderna historici i både Sverige och
Norge.

Direkta bevis för denna åsikt saknas icke. Så motsäges
Torgnys förmenta klander mot sin konung för slapphet och
krigisk oduglighet genom tvenne skaldekväden från Olof
