258 URGAMMAL LAG OCH RÄTT,

tecknat med obestridlig mästarehand? Det vore dock att gå
för långt. Själva sammanstötningen mellan kungamakt och
folkmakt bär verklighetsprägel över sig, men orsaken där-
till har nog varit en helt annan än den Snorre uppger. Nu
vet man genom Adam av Bremen, att Olof var en ivrig
kristen, att han av religiöst nit ville förstöra avgudatemplet
i Uppsala, och att till följd därav slitningar uppkommo
mellan honom och Upplands hedniskt sinnade bönder. San-
nolikt var det denna religiösa motsats, som framkallade hän-
delserna på Uppsalatinget.

Litteratur: Axel Åkerblom, Heimkringlas framställning av för-
hållandet mellan Olof Skötkonung och Olaf den
helige (Historisk tidskrift för år 1899).
Birger Nerman, Torgny lagman (Arkiv för nordisk
filologi för år 1916).

Våra landskapslagar.

en vördnadsbjudande lagens tolk, som i sig förkroppsligar

den svenske odalmannens nackstyva självständighet och
starka känsla för lag och rätt. I varje landskap fanns en så-
dan lagman, som var böndernas ordförande, när de samla-
des på tinget för att stifta lagar, fälla domar och avgöra
viktiga politiska ärenden. Han skulle vart år för menig-
heten framsäga landskapets lag. Denna var nämligen ännu
icke skriven, utan lagmannen hade den i minnet: lagmannen
var en levande lagbok, efter vilken det dömdes. När sedan
dessa lagar på 1200- och 1300-talen nedskrevos, bevarade
de i mångt och mycket den urgamla, okonstlade språkform,
i vilken de så länge levat på lagmannens läppar.

Både genom det sunda praktiska förstånd, som talar ur
dessa lagars innehåll, och genom sina korta, kärnfulla ut-
tryck äro våra landskapslagar mästerverk av germansk
rätt, som höra till den svenska kulturens yppersta skatter

I TORGNY lagman på tinget har sägnen bevarat minnet av
