KRISTENDOMEN TRÄNGER IN. 277

Kristendomen tränger in.

visa oss hedendomen såsom ännu fullt livskraftig, ja

rentav bullersamt livskraftig i Svealand vid 1000-
talets slut. Efter Anskars död dröjde det nämligen länge,
innan denna landsända besöktes av kristna lärare. Bland
dessa missionärer från en senare tid möter oss i sägnen den
helige Sigfrid, en engelsman, vilken skall ha lagt grunden
till Växjö kyrka och döpt
dem, som han först lycka-
des vinna för den kristna
tron, I den källa utanför
staden, som nu kallas Sankt
Sigfrids källa. Senare skall
han ha blivit kallad till Olof
Skötkonung och d?pt h()-— Olof Skötkonungs mynt.
nom i Husaby källa På Olof Skötkonung var den förste sven-
Kinnekulle. Så fick Sverige <ske konung som lät prägla mynt.
sin förste kristne konung.

Den helige Eskil, som även kom från England, skall
ha varit Södermanlands apostel, och staden Eskilsturica be-
varar ännu minnet av hans namn. Han säges ha lidit mar-
tyrdöden, då han på den gamla tings- och offerplats, där
Strängnäs nu ligger, uppträdde mitt ibland de beväpnade
bönderna och talade mot deras hedniske konung, Blotsven,
som kommit dit för att offra till de gamla gudarne. Blotsven,
som var en ivrig hedning, dömde då Eskil till döden, och en
annan hedning krossade missionärens huvud, vid Sankt Es-
kils källa väster om staden.

I Västmanland skall den helige David ha verkat. Om
honom förtäljes, att hans ögon på ålderdomen blevo svaga
av hans många sorgetårar över hedningarnes hårdhet mot
de kristne. När han så en dag skulle hänga upp sina hand-
skar på en spik, tog han miste och hängde dem på en sol-
stråle; och sedan skedde var dag det undret, att solstrålen
bar den helige mannens handskar. Men en dag hände det,
att de föllo till marken. I största själsångest genomgick han

MÄSTER Adams skildringar av offerfesterna I Uppsala

