INBÖRDES STRIDER. 285

fanns. Vidare hade Värends kvinnor rätt att »som evärdellgt
krigstecken» bära ett grant, rött skärp med broderier och
guldfransar, och på bröllopståg till och från kyrkan fingo
de »till sin evinnerliga ära bruka fältmusik och låta slå
på trumma för sig, som om det gällt att tåga ut till strid.

Dessa VWVärendskvinnornas företrädesrättigheter voro ett
faktum; men själva sägnen har av den skarpsinnige for-
skaren Schlyter, berömd som ulgivare av våra landskaps-
lagar, befunnits vara skäligen misstänkt. Han anser den
helt enkelt vara uppfunnen mot slutet av 1600-talet, i syfte
att hos den då arbetande lagkommissionen skydda den lika
arvsrätten och för att rädda bruket av trummor vid bröl-
lopen från den nya kyrkolagens förbud mot denna plägsed.
På den tiden »gjordes» av nitiska fornforskare åtskilliga
mer eller mindre goda sägner.

En ljuspunkt i denna tid av nationell söndring 1I vårt land
är den kraft, varmed inblandning från dansk sida tillbaka-
visades. Sverkers sonson, Sverker d. y., blev fördriven av
svearnes motkonung Erik Knutsson, som var sonson till
Sverker d. ä:s motkonung Erik. Men Sverker fick av Dan-
marks mäktige konung Valdemar Sejr en stark hjälphär,
med vilken han återkom till Sverige. Erik Knutsson och
svenskarne mötte fienden vid Lena kungsgård norr om Fal-
köping år 1208. Här uppstod det blodigaste slag, som häv-
derna omtala alltsedan kampen på Fyrisslätten, och dan-
skarne ledo ett så grundligt nederlag, att blott några få av dem
återkommo till Danmark.

Ericus Olai, »den svenska historieskrivningens fader»,
som vid Uppsala universitets inrättande år 1477 blev dess
förste teologie professor, säger, att minnet av striden dröjde
kvar »till barnabarm, och återgiver följande humoristiska
målning av densamma, i form av verser, som bestå av latin
och svenska i brokig blandning:

»Contigit in Lenum,

duo danskir lupu for enum.
Af swenskum swenum

toko dorsum verbere plenum.s
