INOM KLOSTERMURAR. 291

stötande. Och det är icke nog med att hon själv är ett fläckat
käril för ett vidrigt innehåll, utan hon ger därjämte i sin kropp
rum för andra orena väsenden: för ohyran och parasiterna,
vilkas arter och mångfald av Innocentius skildras med en
fullständighet, vari medeltidens zoologiska vetande antag-
ligen har blivit uttömt.» Så sammanfattar en kännare av
medeltidens religiösa livsuppfattning sina intryck av den
märkliga boken.

Sancla Marias forna klosterkyrka i Sigtuna.

Det behövdes denna uppjagade känsla av köttets veder-
stygglighet för att med systematisk kraft kunna arbeta på
att späka, att döda det. För dem som voro genomträngda
av en dylik känsla kunde ingen större lycka tänkas än att
få fly ifrån världen och i den stilla klostercellen försjunka i
böner och gudliga betraktelser. Och skulle den ej vara värd
att vandra, denna försakelsens väg, som ledde till den eviga
salighet, varav en ängel säges ha givit en munk försmak ge-
nom ett stråkdrag på en fiol. Så ljuvlig var tonen, att mun-
ken berättade, hurusom han skulle ha förgåtts av salig hän-
ryckning, om ängeln blott en enda gång till fört stråken
över strängarna.
