316 VITE KRIST SEGRAR ÖVER TOR.

några lyckobringande ting hem till sin egen by. Och man
handlade med det, som en gång varit fromma gudsmän,
såsom mean handlar med krämarvaror. Ligger det för den
kristna uppfattningen något stötande i detta faktum, så för-
mildras saken av att trafiken vanligen sköttes av otrogna
judar», säger den förut citerade forskaren.

Då kyrkorna blevo allt flere och var och en ville samla
ihop åt sig största möjliga antal reliker, kan man ej förtänka
dessa Israels barn, att de gjorde extra ansträngningar för
att ingen kvarlevsbehövande skulle bli utan. Låt nu vara
att de heliga männens och kvinnornas tal var legio — man
tänke blott på de tiotusen riddare och den heliga Ursulas
elvatusen jungfrur — så kunde deras kvarlevor ändå ej
räcka till att fylla alla behov. Det förslog icke ens, att man
tog sönder vad de lämnat efter sig här på jorden, såsom
man exempelvis förfor med de svenska nationalhelgonen
Erik den helige och den heliga Birgitta. Av den förres ben,
som förvarades i ett helgonskrin i Uppsala domkyrka, fick
Magnus Ladulås” son hertig Erik några bitar, andra till-
delades biskopen i Västerås och priorn i Sigtuna kloster.
Senare skänktes ett ben till Vingåkers kyrka och en rygg-
kota till Vårfrukyrkan i Antwerpen.

När tillgången på reliker, trots så detaljerad behandling,
ej svarade mot efterfrågan, fanns ingen annan råd än att ta
och tillverka heliga kvarlevor. Ett ståtligt exemps:l på vad
som kunde göras i den vägen hittade man för åtskilliga år
sedan i Skivarps kyrka i Skåne. Reliken, som dyrkats såsom
en hand av ett helgon, visade sig vid närmare granskning

Den heliga sälfeten från Skivarps kyrka i Skåne.
