334 FRAM, FRAM, KRISTMÄN, KORSMÄN.

Birger jarls korståg.

till sydvästra Finland antages ha ägt rum. Sedan

denna del av landet blivit kristnad, fortsatte emellertid
andra finska stammar med vikingatåg mot de svenska kus-
terna. En gång trängde de in i Mälaren, plundrade dess bör-
diga stränder och brände Sigtuna, som efter Birkas förstö-
relse blomstrat upp till en rik handelsstad. Då måste sven-
skarne tänka på att sätta »lås för Mälarem. Detta blev ett
fäste, vilket anlades på Stockholmen. Där uppväxte
en handelsstad, som vid mitten av 1300-talet var Sveriges
huvudstad. — Men svenskarne nöjde sig icke med försvar;
de gingo också till nya anfall mot finnarne. Konung Eriks
korståg fortsattes under hans sonsons sons, Erik läspe
och haltes, regering, dock icke av konungen själv, som
av helt naturliga skäl icke lämpade sig bra att föra militä-
riskt befäl. Hans yttre uppträdande skildras i en gammal
krönika på vers från 1300-talet, kallad Rimkrönikan, i
följande naiva ordalag:

D ET var omkring år 1160 som Erik den heliges korståg

»Erik konunger var nokot! swa läsper wid;
haltan thet var ok? hans sidh3»

För övrigt ger krönikan honom ett ganska gott betyg:

»Han styrkte gärna skäl och rätt

och älskade gärna sin egen ätt.

Han höll husära och ädela sed,

och bönderna gav han godan fred.

På allvar kunde han sig väl förstå,

med tornej" kunde han ej mycket umgå.

Som sagt: Erik läspe och halte kunde ej själv leda kors-
tåget. Den uppgiften tillföll hans högste ämbetsman, Bir-
ger jarl, som tillhörde den rika och mäktiga folkunga-
ätten och var vida myndigare än den oansenlige konun-
gen. Hans korståg gällde tavasterna i mellersta Fin-
land. Deras kristna grannar hade förut sökt tvinga dem med
hot, med plågor, med dödsstraff att bli kristna men förgäves.

! Något. — ? Ock. — ? Sed. — + Ridderliga kämpalekar till häst.
