MAGNUS ERIKSSONS LYCKLIGA TID. 373

lan! sätta, med vilka han är trygg och säker. Och äger konung
att i vart landskap lova och jaka, att han skall dem alla
sina eder hålla, som han svor, då han först till konung togs.
Då är den ko-
nung lagligt till
land och = rike
kommen och har
ridit sin eriks-
gata.

Nu, då konung
vill, äger han i
Uppsala — [in]vi-
gas och krönas
eller ock an-
norstädes, dock
helst av ärke-

biskop —  för
bådaderas = vär-
dighets uskull. Hudstrykning.
Nu, då konung Begynnelsebokstav ur en handskrift av
vald är, då äger Magnus Erikssons landslag.

han råd sitt väl-
ja, först ärkebiskop och så lydbiskopar och andra klerker ?
samt riddare och svenner.»

å

Landslagen innehåller, liksom de gamla landskapslagarna,
även balkar om giftermål, arv, köp, ägotvister, jakt och
dylikt — den delen av lagen kalla vi nu civillag —
ävensom om mord, dråp, annat våld och tjuvnad, vilka
räknas till brottmålen och nu behandlas i strafflagen.

Mördaren straffades med att steglas (hans lemmar kros-
sades med hjul), mörderskan blev stenad. En man, som
levde i tvegifte, halshöggs, och hans kvinnliga medbrotts-
ling stenades. Mordbrännaren, som greps omed blåsande mun
och brinnande brands, förlorade sin egendom, och, heter det
»den skall å båle brinna, som bränt haver för bondem. En

! Män, vilka följde honom såsom säkerhetspant. — 2 Präster.
