MAGNUS ERIKSSONS OLYCKSÖDEN. 375

stormännens onda vanor men allt förgäves. I stället sam-
mangaddade sig herrarne mot honom och blevo honom
övermäktiga.

Hans första stora olycka var Norges förlust. Norrmän-
nen ville ha sin egen konung; de klagade över att unions-
konungen försummade deras land. Magnus måste gå in på
att hans son Håkan skulle bli Norges konung. Så brast
den svaga unionen. I Sverige eggade de missnöjda herrarne
Magnus” son Erik till uppror mot sin fader, som måste
avstå halva riket åt honom. Men helt plötsligt avledo den
nyblivne konungen, hans gemål och barn i pest.

k »
x

I Danmark härskade sedan 1340 Valdemar med till-
namnet Atterdag. Detta skall han ha fått därför, att
»med honom blev det åter dag i Danmarks rike». Han bör-
jade som konung över blott en liten del av Jylland men
hade satt som sitt mål att ena Danmark igen. Slugt för-
stod han att dölja sina planer, men kraftigt grep han in,
när tillfället var kommet. Efter tjugu års strävan var han
herre över hela Danmark.

Nu gav honom den inbördes tvedräkten 1 Sverige ett kär-
kommet tillfälle att rycka till sig de landskap Magnus Eriks-
son köpt. Visserligen hade han en gång uttryckligen er-
känt, att denne förvärvat full äganderätt till dem. Men
det var då, det. Nu var det rika bytet lätt vunnet med
våld och list, år 1360.

Valdemar var nu vorden en mäktig härskare. Då lyste
det honom att vinna makt från det stolta Hanseförbundet.
En dansk flotta gick ut för att erövra Gottland, som sedan
Magnus Ladulås” dagar erkände den svenske konungens över-
höghet och gav honom skatt. Här låg hansestaden Visby,
sÖstersjöns pärlas, om vars rikedom det stod I en gammal
visa:

Guld väga de gutar! på lispundsvåg,
de spela med ädlaste stenar.

Svinen äta ur silvertråg,
och hustrurna spinna på guldtenar-

1 Gottlänningar.
