KARL KNUTSSONS SKIFTESRIKA SAGA. 453

det för dem gick åt hela fem
läster korn om dagen. »»Man
tänke sig;, säger en historisk
skildrare, »konungen med sitt följe
rida in på den gård, där de be-
slutat taga kvarter över natten.
Bonden dukar upp, ölet flödar,
och skämt och glädje råder vid
den kungliga taffeln. När och
fjärran ifrån i trakten komma
vagnar med foder, som bönderna
få bestå de många hästarna, vilka
frustande under sitt glänsande
hull skrapa jorden med sina ho-
var. Men därutanför skynda mag-
ra, avtärda människohamnar som
skuggor förbi. Det är män och
kvinnor, som hungra till döds.»
Den bitterhet, som härav föddes
i folkets hjärta, gav sig luft i
öknamnet Barkekonung. Bland
herrarne gjorde sig konungen
emellertid omtyckt för sin syd-
tyska gemytlighet och sin med-
görlighet.

Kristofers namn kom att utan
hans förskyllan eller värdighet
länge leva i Konung Kristofers
landslag, såsom den nära hund-
raåriga landslagen kallades, se-
dan den år 1442 blivit i någon
mån omarbetad och försedd med
kunglig stadfästelse. Under detta
namn gällde den i väsentliga delar

utkom.

35 å - Konung Kristofer.
ända tills 1734 års allmänna lag Efter en samtida målning, på

vilken dräkten är röd,.
