532 STEN STURE DEN YNGRE.

förfogande, blott han ville åtaga sig hövitsmanskapet. Men
hos Sveriges bönder vunno hennes manande ord genklang.
De reste sig, och en vild kamp började mot danskarne
och deras anhang. Bönderna samlade sig i stora hopar och
slogo spridda avdelningar av Kristians folk. Långfredagen
152) gjorde en stor bondehär med förtvivlans raseri ett an-
grepp Ppå själva den danska huvudhären. I stora massor stor-
made bönderna fram under höga stridsrop med bågar och
pilar, med 'yxor och spjut. Vinden piskade danskarne i
ögonen med snö och isbark, som också gjorde deras krut vått,
så att de icke kunde begagna sina gevär. Och snön, som var
kram, klibbade fast sig i tjocka klumpar under hästarnas
hovar, så att karl och häst tumlade överända. Svenskarne,
som hade vinden på ryggen, anställde därför stor manspillan
bland fienderna, drevo dem på flykten och skulle ha förstört
hela deras här, om de haft någon duglig anförare. Men
de förstodo sig icke på att fullfölja framgången, utan så
snart danskarne voro tillbakaslagna, skingrade sig bön-
derna för att plundra, och endast en mindre hop förföljde
fienden.

Därav begagnade sig danskarne och samlade sig igen.
Gustav Trolle var med och eggade dem till ny ka.p. Och
nu vände sig bladet. När de svenska bönderna fingo se de
fiender, som de trodde vara slagna, rycka mot dem i ordnade
avdelningar, förlorade de alldeles besinningen och blevo i
tusental nedhuggna eller jagade i Fyrisån, där de ömkligen
drunknade. Så »stänkte Gustav Trolle de svenske med
vigvatten vid Uppsala på långfredagens».

Kristian begagnade emellertid även andra medel för att
nå sitt mål. Han hade med sig Hemming Gadh från Dan-
mark. Den gamle unionsfienden, som vigt alla sina krafter
till kamp mot det hatade Danmark, han som med osviklig
påpasslighet alltid eldat modet hos dem som tröttnade i
denna kamp, han hade nu — hur skall man förklara det? —
förvandlats till Kristians rådgivare och medhjälpare. Så
blev det hans tragiska lott att i sitt livs afton utplåna
sin egen bild, sådan han själv tecknat den i hävdeböc-
kerna.
