616 I HÖGA NORDEN.

SCÅN
U

I slingrande bukter över de nedersta klippavsatserna och
styra kosan i sicksack uppför sluttningarna, tills de slutligen
över höjder och klyftor uppnrå toppen. Sådana bedrifter
utföra de stundom i jaktiverns hetta, stundom för att tävla
med varandra, ty envar vill anses såsom den ypperste.
Skridfinnarne livnära sig ej av säd utan endast av ville-
bråd och fåglar, varpå det är rik tillgång 1 kärrmarkerna.
De förtära rått kött av vilda djur, vilkas raggiga skinn de
sätta ihop till kläder åt sig. Hos dem finnes ett hjortliknande
djur, som kallas ren. Av dess hud med stritt utstående hår
har jag sett en klädnad förfärdigad, som räckte till knäna.
Renarna användas ej blott för åkning utan brukas även
till att draga lastslädar över de höga snödrivorna. De ut-
märka sig i likhet med vildåsnorna för utomordentlig snabb-
het, så att de kunna på kort tid tillryggalägga en lång och
besvärlig väg. De slädar, som dragas av renar, skilja sig till
formen från andra, ty de äro spetsiga framtill liksom skor
för att kunna tränga fram genom snödrivorna, alldeles som
skepp äro så formade för att kunna klyva havets vågor.»

I likhet med senare kännare av lapparnes levnadsvanor
prisar Olavus Magni dem såsom godhjärtade, hederliga och
