DEN YNGRE STENÅLDERNS SVENSKAR. 18

är så bestämt skild från den kortskalliga, som på-
minner om lapparnas, att de bägge slagen måste tillhöra
olika raser.!

Hur den äldre stenålderns svenskar sågo ut, veta vi
däremot icke, ty i hela vårt land har man ej påträffat
mer än ett enda — och därtill defekt — kranium, som med
säkerhet tillhör denna period, nämligen ett hjärnskåls-
tak från Stångenäs i Bohuslän. Det är utpräglat långskalligt,
men med skäl varna alla besinningsfulla forskare för att dra-
ga några allmängiltiga slutsatser av ett så obetydligt material,
även om därtill skulle kunna läggas ett och annat underkäks-
fragment och några lösa tänder. De hypoteser, man uppställt

vapen bakifrån, antagligen med en flintdolk. Sårkanterna äro dock
läkta, vilket visar, att överfallet ej haft döden till följd.

Emellertid vittna benen ej blott om sjukdomar och yttre våld utan
även om kirurgiska ingrepp. Den äldsta kända operationen är s. k.
trepanation. Den består i att man borrar, skrapar eller mejslar
bort benstycken från skallen. Operationen, som inom den nutida
kirurgin användes mycket för olika ändamål, förekommer fler-
städes bland vilda folk i våra dagar för att bota huvudvärk, vansin-
ne, fallandesot och hjärnåkommor av flere
olika slag eller, som det heter på sådana
primitiva människors språk, för att »lufta
hjärnan» och »släppa ut de onda andarne»>.

Ett stenålderskranium från Varnhem
vittnar om att detta slags operationer
utförts i vårt land redan för inemot fyra
årtusenden sedan. Från vår järnålder känna
vi till elva stycken dylika kranier, ett rätt
betydande antal, när man betänker, vil- : i
ket ringa antal skallar som bevarats undan - Trepaner ad huvudskål.
förmultning och annan förstörelse — för Alvastra.
att ej tala om de otaliga döda, som under
brons- och järnåldern blevo brända på bål. I samtliga de nämnda
elva fallen kan man konstatera, att benkanterna läkts efter trepanatio-
nen, en vacker statistik för dåtida kirurger! Fem av dessa opera-
tioner ha utförts i Alvastra. Den rika Östgötaslätten, som var ett
gammalt kulturcentrum, tycks också ha varit hemvist för skickliga
operatörer. På dessa skallar kan man nämligen se, ej blott att
_patientlerna överlevat operationen, utan också att de överlevat den
i åratal.

Ett par av de trepanerade skallarna från Alvastra ådagalägga
emellertid tydligt, att operationen utförts för att avlägsna lösa ben-
bitar och jämna benkanterna efter ett hugg i huvudet.

2 Jfr Grimberg, Världshistoria bd 1: 13.

