46 SAMMANHÄNGANDE KAPITEL.

För hypotesen, att våra bergtavlor ristats för att främja
årsväxten, talar även en rent yttre omständighet: inom våra
största hällristningsområden, Bohuslän och Norrköpingstrak-
ten, äro nämligen hällristningarna nästan genomgående an-
bragta vid den bästa åkerjorden. I Norrköpingstrakten före-
komma flerstädes högar alldeles invid hällristningarna. Dessa
högar ha visat sig innehålla skörbränd kullersten efter väldiga
stekhärdar, i vilka hela djurkroppar inhöljts i glödgade sten-
massor. Dessa stekningar ha tydligen företagits vid stora folk-
sammankomster, som upprepats under långliga tider. I en av
de största högarna, vilken delvis täckte över en hällristning,
hittades nämligen ett bronsföremål från bronsålderns sista
skede, medan hällristningarna runtomkring inhuggits under
den äldre bronsåldern. Sådana fakta tala för att hällrist-
ningsklipporna äro att uppfatta som bronsålderns mot-
svarighet till senare tiders offerlundar och tempel. På många
ställen har kulttraditionen vid dessa bergytor varit ovanligt
seg. Namn sådana som Dansarebacken eller Majeldsberget
stå i samband med den ännu i våra dagar fortlevande pläg-
seden att tända valborgsmässoeldar och hålla andra folk-
fester å dessa berg. Och dessa festbruk kunna mycket väl
ha rötter i urgamla bygdevanor ända från bronsåldern.!

Intressant är frågan, varför hällristningarna på ett så
påfallande sätt börja komma ur bruk i och med järn-
ålderns början. »Är det», undrar Almgren, som grundligast
behandlat hällristningsproblemet — »för djärvt att sätta det
i samband med den då inträdande klimatförsämringen?? Det
vore begripligt, om man under påfrestningen därav misströs-
tat om de gamla religiösa ceremoniernas verkan och därför
uppgivit dem. Gamla märken stodo inte längre.»

Man blir så mycket mera benägen att tro på riktigheten
av Almgrens förmodan, som det på senare tid spårats tecken
till att hällristningsseden börjat leva upp igen efter klimat-
försämringens upphörande.?

x

1 Plägseden med valborgsmässoeldar är en kvarleva av urgammal
soldyrkan. Se sid. 121.
2 Sid. 60. — ? Se sid. 94.
