IVAR VIDFAMNE, BRÅVALLA SLAG. 79

Minnen från den stora kampen mellan svear och götar äro
säkerligen många av de forn- eller bygdeborgar,
som i hundra- ja kanske tusental uppförts på brant stu-
pande berg i olika delar av vårt land. Förr i tiden trodde
man, att dessa primitiva förskansningar voro »grusade murar
efter urgamla borgar», som utgjort tillhåll för vikingahöv-
dingar och andra rövare, vilka om somrarna varit ute på
rövarfärder men »om vinteren dragit sig inom sina starkt
murade borgar, där de sitt sommarrov förtärt». I verklig-
heten ha fornborgarna anlagts till skydd åt den nedanför
liggande bygdens befolkning mot härjande fiender. När
vårdkasarnas eldar bådade ofred, togo kvinnor och barn
sin tillflykt till bygdeborgen. Där samlade man även bo-
skap, livsmedel och annat, som man hann rädda.

För dessa försvarsverk utvalde man om möjligt sådana
höjder, som voro tillgängliga blott från ett håll. På den
sidan spärrade man vägen med vallar av uppvräkt sten,
vilka man antagligen ytterligare förstärkte med bråtar av
trädstammar. Tyvärr äro fornfynd från bygdeborgarna säll-
synta. Av detta och andra skäl har blott ett mindretal
av dessa försvarsverk kunnat dateras. Dessa fornborgar ha
visat sig vara i Götaland från 400- och 500-talen, medan
i Svealand flere av dem uppförts under vikingatiden. Den
svenske arkeologen Schnittger, som var den förste utforskaren
av våra fornborgar, ansåg, att götarne byggt de flesta till
försvar mot svearne. De många bohuslänska och nordhal-
ländska bygdeborgarna torde ha tjänat som försvarsverk mot
strandhugg av norrmännen, med vilka götarne ävenledes
synas ha legat i strid.

På Gotland och Öland finnas ruiner av tre fornborgar,
som vida överträffa alla andra i både storlek och soliditet.
Jätten bland svenska fornborgar är Torsburgen i trak-
ten av Östergarn på östra Gotland. På ett mäktigt kalkstens-
berg inne i skogen har man här anlagt ända till sju meter
höga, kolossalt breda kalkstensmurar till en längd av nära
2 km. Man beräknar, att minst 3,000 man haft arbete i tre
år med detta stora företag. Troligen härstamma dessa be-
fästningar från de orostider på 400- och 500-talen, som sägas
ha slutat med att Gotland införlivades med svearnes välde.
