SVERIGES NAMN. 83

mudderskopor samt andra undersökningsredskap; de ha
underhjälpts genom dykning och medels fotografering från
aeroplan. En stor fördel är sjövattnets ovanliga klarhet utom
vid stormar, då det blir mjölkvitt av bleket.

Sveriges namn.
Sid. 95 (90).

Ursprunget till det svenska namnet har av olika framstå-
ende språkforskare förklarats på olika sätt. Alla äro ense
om att svearnes namn ingår i »Sverige», som uppstått ur ett
»Svea (= svearnes) rike. Men när det gäller be-
tydelsen av ordet svear, gå meningarna isär. Adolf
Noreen ansåg, att detta folknamn ursprungligen varit ett
adjektiv, besläktat med det latinska suus = sin och med
betydelsen »de egna, de till vår stam hörande». Namnet
Sverige skulle alltså ha innebörden »Vårt eget land».

Wadstein har däremot härlett svearnes namn ur S vinn,
en sammansättningsled i »Svinnegarnsviken», namnet på en
Mälarfjärd söder om Enköping. Substantivet »Svinn» hette,
anser Wadstein, i urnordisk form sui-an och är besläktat
såväl med det isländska verbet suia: »avtaga» som med det
nederländska het Swin: namnet på den numera uppgrun-
dade havsvik, som fordom sträckte sig fram till staden
Brägge. »Uppgrundat eller upptorkat strandvatten» anser Wad-
stein också betydelsen vara av det svenska »svinn», som alltså
skulle sammanhänga med försvinnea: i fråga om vatten-
samlingar »vika tillbaka, torka upp». Han uppräknar flere
andra byar i Uppland och en i Östergötland, vilka efter allt
att döma fått sina namn Svinn, Svinninge, Svinstad m. fl.
efter tillhörande upptorkade marker. Sammalunda, säger han,
är säkerligen förhållandet med flere andra svenska ortnamn,
som börja på Svin: deras första sammansättningsled är
icke, såsom man förut trott, namnet på ett av våra husdjur.
Det flerstädes förekommande namnet Svinsjön har nog i
regel åtminstone ingenting att göra med svin utan betyder
»sjön med upptorkande eller grunda strandvatten».

Till dessa exempel har Arthur Nordén lagt ett flertal geo-
grafiska namn från Bråvikens område, vari sammansätt-
