EDDAN OCH SVERIGE. 117

Bevisen härför äro bl. a. ett flertal svenska bildristningar med
motiv såväl ur sagan om Sigurd Fafnesbane som ur det ståt-
liga eposet om smeden Volund. I det sistnämnda kvädet
äro för övrigt de avgörande händelserna förlagda till ett svenskt
kungahov.

På svensk mark — i Östergötland och Sörmland — anse
flere språkforskare och arkeologer numera, att även de hän-
delser utspelades, som besjungas i Eddadikterna om hjälten
Helge, medan man förut hyllat den åsikten, att Danmark
varit skådeplatsen för kvädenas kämpadater och kärleks-
äventyr. Åtskilliga språkforskare anse sig nämligen kunna
identifiera ett flertal ortnamn i Helgekvädena som östgötska
eller sörmländska. Och flere kunganamn från dessa dikter
återfinnas i Ynglingasagan samt andra mera historiska käll-
skrifter, där de betecknas som svenska. Den kärna av verk-
lighet, som denna stolta diktning innesluter, synes ha varit en
tilldragelse inom en östgötsk hövdingaätt, Ylvingarn e,
vilken omtalas i ej mindre än sju forntida källor, bland dem
två engelska. En hövding av denna ätt vid namn Hjorvard
gifte sig med en dotter till Södermanlands konung Granmar
men indrogs därigenom i den politiska konflikten mellan
Granmar och Ingjald Illråde samt blev tillsammans med sin
hustru och svärfar innebränd av Ingjald, medan de gästade
en av hans kungsgårdar.

Denna kärlekshistoria inom samhällets högsta skikt med
sitt tragiska slut gav givetvis ett tacksamt stoff åt hird-
skalderna, vilka under tidernas lopp i sina kväden om hjälten
Helge indiktade allehanda välkända sagomotiv, såsom riva-
litet mellan två bröder om samma kvinna, den döde älskarens
besök hos sin käresta, tillsammans med vilken han i gen-
gångargestalt upplever en sista kärleksnatt, o. s. v. På detta
ätts kan man förklara uppkomsten av den omfattande poe-
tiska alstring, vars hjälte under namnet Helge uppträder i
olika diktade skepnader.

I Eddans sånger om Helge Hundingsbane lyser ännu det
östgötska ursprunget gång på gång igenom. Där talas om Brå-
valla, och hjälten födes på Brå-Lunds gård samt äger och
bebor sedan Ringstads gård. Än i dag är det så, att Lund
på Bråslätten har till granne det märkliga herresätet Ring-
stad, som under långliga tider var Bråslättens ledande hu-
