144 SAMMANHÄNGANDE KAPITEL.

natempel, nämligen det, som var uppfört i staden Arkona
på norra Riägen.

Men ej nog härmed: våra fornforskare ha också vid ut-
grävningarna i Gamla Uppsala blottlagt själva det tempel-

Ik
SEL

IN/GNSENN
SSS

[S

Ö

Olaus Magnus” bild av Uppsala hednatempel.

Den gamle hävdatecknaren har vid sitt »yverborna» rekonstruk-

tionsförsök påtagligen haft i tankarna Mäster Adams uppgift: »Temp-

let omges av en gyllene kedja, som hänger ovanom byggnadens branta
tak och från långt håll lyser emot dem som nalkas platsen.»

Sannolikt har den gyllene »kedjamn» i själva verket varit en kedje-
likt genombruten, guldbeslagen kam ovanpå takkrönet, en sådan
som man brukade pryda venska kyrkor med i medeltidens början,
och som återfinnes på det relikskrin från Eriksbergs kyrka, vilket
finns avbildat bd I: 265. »En dylik guldbeslagen kam på en takås
mellan tvenne kraftiga, snett uppåt riktade drakhuvud bör», säger
Sune Lindqvist, »tydligen ha givit dem, som från långt håll nalkades
hednatemplet, visionen av en gyllene kedja, hängande ovanom bygg-
nadens branta tak.» Även på norska stavkyrkor finnas sådana tak-
kammar, och man har länge varit ense om, att dessa byggnadsverk
bära på arv från hednatidens prakthallar.

golv, som för ett årtusende sedan stänktes med blod vid
hedniska offerfester. Det utgöres av ett mäktigt lager hårt
tillstampad lera och har visat sig vara från 900-talet. Tids-
bestämningen möjliggjordes tack vare fynd av fornsaker,
inbäddade i lerlagret. I den hårdnade leran avteckna sig
också tydligt hålen efter de väldiga stockpelare med en dia-
meter av upptill ?/, meter, vilka en gång uppburo taket till
sveaväldets heligaste offertempel.
