154 SAMMANHÄNGANDE KAPITEL.

— egentligen »den alltid mäktiges, den alltid härskandes
väg: den på livstid valde konungens väg» — den över-
sättning, som vunnit mest anslutning. Sannolikt har även
tanken på nationalhelgonet Erik den helige (bd I: 233 och
278) medverkat vid ordets bildande.

Våra äldsta kloster.
Sid. 242, 243.

De första klostren i vårt land voro Alvastra vid Om-
berg i Östergötland, Nydala i Småland, ett par mil
nordost om Värnamo, och Varnhems vid Billingen i
Västergötland. De anlades vid mitten av 1100-talet av mun-
kar, som kommo hit från det franska klostret Clairvaux,! den
berömda stiftelsen av den helige Bernhard, en brinnande
förkunnare av ödmjukhet och kärlek som det religiösa livets
grundvalar — en kärlek ända till förintelse av det egna jaget,
en själens »berusning av kärlek till Gud». Enligt sägnen
kommo de första bernhardinmunkarne hit på anhållan av
Sverkers fromma drottning. Med stor ängslan hade guds-
männen anträtt färden till »dessa avlägsna och barbariska
nejder», där folket aldrig skådat en »renlevnadsman».

Snart uppväxte även nunnekloster i Sverige. Bland de
äldsta märkas Vreta i Östergötland vid nuvarande Bergs
slussar, där Göta kanal mynnar ut i Roxen, Gudhems vid
Mösseberg i Västergötland, Riseberga i Närke mellan
Örebro och Laxå och $S ko kloster mellan Uppsala och Sig-
tuna. Vreta kloster instiftades av konung Karl Sverkersson,
vars syster, Ingegerd, blev klostrets första abbedissa.?

1 Uttal: Klärvå'.

2 En dotterdotter till Karls son, konung Sverker d. y., var Bene-
dicta, som år 1244 blev bortrövad ur klostret av östgötalagmannen
Lars, en händelse som besjunges i den fordom mycket spridda folk-
visan om »Junker Lars” klosterrov». Lars flydde med sin sköna till
Norge, där han efter fem år avled. Benedicta återvände då till Sverige
och gifte sig efter några år med riddaren Svantepolk IKnutsson, som
även han blev lagman i Östergötland. Svantepolks och Benedictas
dotter Katarina vigdes år 1289 till abbedissa i Vreta kloster.
