DEN TYSKA INFLYTTNINGEN TILL SVERIGE. 167

på andra sidan Östersjön för att så mycket som möjligt hålla
den svenska handeln i beroende av tyska affärsmän. Således
blev det till en början mera till tyskarnes än till svenskarnes
fördel, som Sveriges städer tillväxte och dess handel ökades.
Ja det gick så långt, att vid mitten av 1300-talet svenskarnes
inflytande på ledningen av sina egna städer måste skyddas
genom den bestämmelsen i stadslagen, att tyskarne ej fingo
tillsätta mer än halva antalet borgmästare och råd. Den
andra hälften skulle under alla förhållanden utgöras av
svenskar.

I längden verkade dock den tyska blodblandningen till
gagn för svenskarnes affärssinne. De tyska familjer, som
stannade kvar, brukade redan efter ett par generationer
sammansmälta med den svenska befolkningen, och i stor-
maktstidens svenska företagsamhet ingå säkert tyska ras-
drag.

Emellertid var det ej blott materiellt utan även andligen,
som vårt folk nu kom under tyskt inflytande; och detta
varade i stort sett ända till in på 1700-talet, då en allt star-
kare påverkan från Frankrike började göra sig gällande.
Denna franskt färgade kulturepok hade haft en — låt vara
betydligt blekare föregångsperiod under ett århundrade,
räknat från 1200-talets mitt, då man först över huvud
taget kan tala om någon lärd bildning i vårt land. Alla sven-
skar, som ville tränga något längre in i vetenskaperna, bru-
kade då studera i Paris, där våra landsmän på den tiden
bildade ett ej obetydligt inslag i universitetslivet. Från och
med slutet av 1200-talet anslog kyrkan medel till under-
håll av svenska studenter därstädes, och ärkestiftet inköpte
ett hus i Paris, som inrättades till kollegium för studenter
från domkyrkoskolan i Uppsala. Somliga Parissvenskar er-
höllo ej blott mat och husrum gratis utan även ett penning-
belopp i veckan. När studenten i framtiden fick ett gäll,
var han skyldig att så småningom återbetala, vad han kostat
kollegiet. Även Linköpings och Skara stift inrättade dylika'
kollegier. Antalet svenska Parisstudenter i början av 1300-
talet beräknas av Henrik Schäck till ett femtiotal. Men efter
århundradets mitt upphörde studieresorna dit nästan full-
ständigt. Det berodde dels på digerdödens förlamande verk-
ningar även på den psykiska energin, dels på det politiska

