FREDSSLUTET I NÖTEBORG 1323. 175

mötet bevistades även av ombud för köpstäderna. Eftersom
»den svenska historieskrivningens fader» bevisligen hade till-
gång till numera förlorade akter och urkunder, har man
anledning att anse denna uppgift trovärdig och alltså räkna
1319 års valförsamling som vår första kända riks-
dag.t

Fredsslutet i Nöteborg. 1323.
Sid. 320.

Sedan Torgils Knutssons dagar hade gång efter annan fient-
ligheter förefallit vid ryska gränsen, och under Magnus
Erikssons minderårighet gjorde ryssarne ett försök att er-
övra Viborgs slott, Sveriges yttersta utpost i öster, men
blevo tillbakaslagna. Slutligen började man å ömse sidor
längta efter fred, och underhandlare sammanträdde i Nöte-
borg vid Nevas utflöde ur Ladoga år 1323. Medels kors-
kyssning bekräftade här långt uppe i höga Norden repre-
sentanter för det latinska och det grekiska korset den »eviga»
fred, som de ingingo med varandra. Systerbäck blev gräns
i sydost för det svenska väldet. Därmed befästes för långa
tider framåt resultatet av de insatser, vårt folk genom kors-
tågsrörelsen gjort på andra sidan Östersjön. I motsats till
vikingatidens väldiga kraftansträngning i österled medförde
korstågen således ett bestående värde. Resultatet blev Fin-
lands kristnande och inlemmande i den västerländska kultur-
kretsen. För Sverige har detta betytt ett krafttillskott, utan
vilket dess stormaktstid varit otänkbar, och en ökad trygg-
het mot öster ej blott på den tiden utan faktiskt än i dag.

Voro norrmännen missnöjda redan med den första
unionen med Sverige?
Sid. 325.
I de två äldre upplagorna av denna bok talas om norrmän-

nens missnöje med unionen på Magnus Erikssons tid. Nu har
emellertid Gottfrid Carlsson påvisat, att när Håkan år 1343

1 Se härom vidare sid. 199.
