DRAG UR MEDELTIDA STADSLIV. 209

ropade: »Rännsten och gata rensopad! Dynga in!! Och
hör senl!»

I Falköping beslöts på allmän rådstuga anno 1822, att
svinen sommartid skulle vallas på stadens utmarker. »Den
som låter svinen på gatorna gå, plikte 3 rdr och 16 sk. banko,
och andra gången vare djuret förverkat.»

I Stockholm liksom andra städer hörde i äldre tider även
nötkreatur med i stadsbilden. Att borgerskapet höll sig med
getter får man en påminnelse om genom det gamla namnet
Kidaskär, som användes om Riddarholmen i Erikskröni-
kan. »Fri fägång på Södermalm och Sicklaön» hörde alltse-
dan mitten av 1400-talet i halvtannat sekel till Stockholms
fastighetsägares privilegier.

År 1557 förbjödos stockholmarne att hålla »kor, svin eller
annat inom stadsmuren». Vilket dock ej hindrade, att ännu
en mansålder senare en del borgare »tilläto svinen att gå uti
stor myckenhet kring om gatorna». Och ännu på 1600-
talet kunde man få se getter gå och beta på hustakens gräs-
torvor.? I Uppsala förekom sådant t. o. m. på Linnés tid.

1 Spillningen efter stadsbornas hästar och nötkreatur, vilka på
morgonen drevos ut på bete och på kvällen kommo hem till ladugår-
darna, skulle skyfflas in på bakgårdarna, där den hopades i stora
högar.

2 År 1627, då de s. k. boskapspenningarna för första gången skulle
uppbäras, uppgjordes också förteckningar över antalet kreatur i
Stockholm. Det visade sig då, att borgarne ägde 750 kor och inemot
1,400 svin, vilket ju är ganska ansenligt för en stadsbefolkning på om-
kring 9,000 personer. I 1653 års mantalslängd hade svinens antal
nedgått till något över 600, medan kornas hade växt till över 1,000.
Anmärkningsvärt är, att i bägge fallen kom vid den tiden hälften på
Södermalm, medan år 1627 blott en fjärdedel av korna och något över
tredjedelen av svinen voro hemma i denna stadsdel.

Ett och annat om livet i vår huvudstad i äldre tider säger ju också
följande tidningsannons från anno 1774:»En blekröd, vithövdig ko, något
mörkare på halsen, märkt med stadshagsmärket, är i måndags-afton
utkommen utur huset n:o 23 på Drottningegatan.» Tre år senare mö-
ter man annonser om att »ett svinkreatur är tillvarataget på Drott-
ninggatan nyårsdagen», och att ;en gumse är på Drottninggatan upp-
tagen den 21 oktober». S. k. stallgumsar voro vanliga i Stockholm ända
inemot 1800-talets slut.

Som avslutning kan erinras om den passus i »Röda rummet», där
August Strindberg omnämner, att på 1860-talet generalfälttygmästa-
rens kor gingo på mulbete i Humlegården.
