278 SAMMANHÄNGANDE KAPITEL.

torn, som dominerade den lilla staden vid Vättern. »Kloster-
tidens prägel av förnäm helgd och upphöjd ro hade vikit
för den nya tidens oroliga jäkt och larmande röster», säger
Charles Bengtsson i sina stämningsfulla skildringar av gamla
Vadstena. »Inga fromma pilgrimer drogo längre under sång
genom de smala, krokiga gatorna ned till klostret. Stads-
kyrkan stod där mörk och dyster, som sörjde den över för
ödmjukelsen att ha förnedrats till ett magasin för smör,
salt och fisk, och i helgeandshusets Själakapell hade kapella-
nen för länge sedan läst den sista mässan.»

I Vadstena undgingo dock själva byggnaderna det öde,
som drabbade nästan alla våra andra kloster. Litet var-
städes raserade man murarna, bröt upp golvstenar och grav-
hällar och använde dem till andra byggnadsföretag. I Rise-
berga kloster fullbordades förödelsens styggelse på 1820-talet,
då ett kalkbränneri uppfördes inom det forna klostrets

murar.
+

Klosterbibliotekens skatter fingo mestadels göra nytta som
omslag till fogdarnes räkenskaper och andra handlingar i
Gustav Vasas kansli. De styva pergamentsbladen och ännu
mer de präktiga läderbanden lämpade sig ju ypperligt för
ändamålet. Betecknande är ett kvitto från riksarkivet på
böcker, som år 1620 inlevererats från Vadstena. Bland dem
omnämnas »fem och tjugu pergamentsböcker, som äro tagne
att bindas handlingar uti, efter de äro till annat onyttige».

På 1860-talet började G. E. Klemming, en oförtruten
forskare på detta område, att i Kammararkivet ur pärmar
och omslag leta ihop blad för blad av vår äldsta tryckta mäss-
bok, från 1480-talet. Naturligtvis bära bladen spår av de
mångskiftande öden, de fått genomgå. Så lär på ett av dem
finnas en räkning för skodon till konung Sigismund med
familj! År 1912 vidtog under den framstående bibliotek-
kännaren Isak Collijns ledning en systematisk genomletning
av de gamla räkenskapsvolymernas pergamentsomslag, med
det resultatet att man i Kammar- och Riksarkivet påträffat
över 30,000 pergamentsblad av våra medeltida handskrifter,
vilka efter en noggrann detaljbehandling säkerligen komma
att bli av stort värde för forskningen.
