STÅNGEBRO SLAG. 309

Med stora förhoppningar motsåg hela den katolska världen
Sigismunds krigsföretag mot sitt svenska rike. 'Lyckades
det, så skulle Sverige sedan kunna bistå Spanien i dess
kamp :mot det protestantiska England och Älvsborg bli en
spansk flottstation och stödjepunkt för ett nytt angrepp på
England.!

Detta :slags planer Vvoro för övrigt ej nya för dagen: Tjugu
år hade gått sedan den tid, då Johan. III drev under-
handlingar om Sveriges anslutning till påven och visade ber
nägenhet för att på vissa villkor ställa sin flotta till Filip IT:s
förfögande mot de nederländska upprorsmakarne. På den
tiden: mottog Johan vid sitt hov ett. spanskt sändebud, som
stannade här ett helt år. Han hade i uppdrag att bl. a. ut-
verka tillstånd för Filip II att låta i Västergötland för skäligt
pris inköpa skeppsvirke till byggande av en flotta om 30—40
fartyg, vilken skulle ha sin station och förrådsplats i Älvs-
borg. - På det viset skulle Spanien kunna behärska Öresund
och : utestänga nederländarne från den inbringande Östersjö-
handeln. 'De dåtida spansk-svenska underhandlingarna ledde
visserligen ej till något resultat, men både detta försök och
planerna från år 1598 äro intressanta såsom varande maskor
i det nät, varmed den katolska reaktionen sökte fånga in
även vårt folk.

Allehanda hotfulla och underliga rykten började också
spridas i landet, och oron växte genom berättelser om jesui-
tiska anslag mot Älvsborgs fästning. 1I kraftfulla ordalag
manade Karl de sina till enigt och manligt värn mot lurande

försåt.
+ +

Redan innan Sigismund hann över till Sverige med sinaå
polska trupper, landsteg en finsk hjälphär under Arvid Stål-
arms befäl norr om Stockholm. Den hade kommit för tidigt.
Vid budskapet om de finska »bondeslaktarnes»> ankomst upp-
hbådades några tusen Upplandsbönder, och tvenne Uppsala-
professorer, av vilka den ene var 'den forne ordföranden på
Uppsala möte, Nicolaus Botniensis, satte sig i spetsen för

1 Bd II: 456—457 (435—437)
