310 SAMMANHÄNGANDE KAPITEL.

allmogen. Tillika med »någre andre, som uti krigssaker voro
mer övade och förfarne», förde de sina skaror mot finnarne.
»Eftersom böndernas matsäckar merendels voro med skinkor
uppfyllte, fick den marschen av Sigismunds anhängare spe-
namnet ”skinketåget”.»

Men »skrattar bäst, som skrattar sist»: då Stålarm såg sina
trupper vara hotade i ryggen av hertigens flotta, fann han
för gott att ge sig av hem igen. På återfärden tillfogade
den svenska flottan honom svåra förluster.

Knappt hade emellertid denna fara blivit avvärjd, förrän
underrättelse inlopp till hertigen, att Sigismund landstigit i
Kalmar, och att både staden och slottet öppnat sina portar
för honom.

Den avgörande kampen om Sveriges krona skulle taga sin
början.

I Stockholm stod flertalet av de ledande bland borgerskapet
redan förut på konungens sida. Antagligen fruktade de, att
en brytning med Sigismund skulle bli till men för deras han-
del på andra sidan Östersjön. När därför en avdelning av
Sigismunds flotta uppenbarade sig utanför huvudstaden, var
det en lätt sak för amiralen att bemäktiga sig staden. Unge-
fär samtidigt föll Älvsborg genom »förraskande och skälmeriv
i Sigismunds händer. Och under anslutning från nästan all
adel och krigsbefäl i Götaland tågade en del av hans här
mot Stegeborg i Östergötland, medan konungen själv med
huvudstyrkan tog sjövägen dit.

Under tiden pågingo oavbrutet underhandlingar mellan
konungen och hertigen men utan resultat. Samtidigt arbe-
tade bägge parterna på att locka den andras trupper över
på sin sida. Men verkan var på det hela taget rätt obetyd-
lig. En komplott inom svenska flottan med syfte att bringa
den i Sigismunds våld misslyckades, och anstiftaren arkebu-
serades.

Vid Stegeborg mötte hertigen Sigismund. Karl stod
i spetsen för en till antalet överlägsen här, men den ställ-
ning, han valt, var ofördelaktig. Hären stod nämligen in-
klämd i ett trångt pass mellan klippor och hav. Av allt att
döma hotade den kamp, som började vid Stegeborg, att sluta
olyckligt för hertigen. Men helt oväntat gav Sigismund
befallning, att striden skulle upphöra, fastän anföraren för de
