GAMLE KUNG GÖSTAS ARVTAGARE. 315

varit som en enda stor familj. Blott i arbetsamhet och i att
söka fundera ut allt bättre arbetsmetoder tävlade Gnosjö-
borna med varandra. Och när någon lyckats med det, behöll
han ej avundsjukt sin upptäckt för sig själv utan var glad
åt att kunna delge den åt sina socknemän.

Tack vare de vattendrivna tråddragerierna kunde Gnosjö-
borna med sina enkla maskiner åstadkomma en lika jämn

- = —
R

—

Tråddrageri för handkroaft.

och vacker ståltråd, som den man förut köpt från utlandet.
Och till på köpet var denna tråd billigare än den importerade.
Då blev det riktiga klang- och jubelår för den lilla undan-
skymda Smålandssocknen, och vida omkring hördes den
egendomliga arbetsmusik, som uppstod, när gnisslet vid järn-
trådens dragning genom stålskivorna blandades med ljudet
av hamrarnas slag mot järnet. Välståndet steg, fastän sakta,
ty Gnosjöbon nöjde sig med en liten förtjänst. Med tiden
utvidgades verksamheten i bygden till vävning av duk av
stål- och mässingstråd för silar, såll, myggnät o. dyl. Man
slog sig också på masstillverkning av knapp- och hårnålar,
häktor, järn- och mässingskejdor, ullkardor och otaliga andra
