SKUGGSIDOR I LIVET PÅ 1500-TALET. 321

dolk eller skjutvapen sårat en kamrat, skall ersätta hans
läkare och sitta i fängelse lika länge, som den andre är sjuk.
De som våldföra sig på det allmänna, t. ex. bestorma
rådhuset eller riva stadens broar, straffas
med tre års relegering. Fönsterkrossning eller annan åverkan
på privathus är belagd med böter till skadans dubbla värde
samt fängelsestraff. Den som anträffas överlastad eller skrä-
nar på gatorna, buras in på ett dygn. Även försummelse av
föreläsningar straffas med fängelse. Att tillståndet i Upp-
sala lämnade mycket övrigt att önska bestyrkes ock av en
kunglig skrivelse, vari Karl IX klagar, att »vid Vår academia
i Uppsala går fast oriktigt och oskickeligen till, så att ungdo-
men, som dit söker för att lära bokliga konster, växer upp i
självsvåld och lärer föga annat än skalkhet».

Mörka sidor av de äldre skoldjäknarnes liv mot 1500-talets
slut blottas också i en redogörelse i Vadstena dombok för ett
mål mot skolans rektor, herr Erik, som självrådigt låtit
fängsla och hudstryka en adelsmans tjänare, därför att man-
nen förfördelat några av hans djäknar. Ett av vittnena i
målet riktade därvid följande maning till rektorn: »Käre
herr Erik, haver akt på Edre djäknar, att de icke göra fattige
borgare och deras folk orätt och bedraga fattige pigorl!»
Vartill skolmästaren svarade: »Göra mine djäknar orätt eller
förkränka fattige pigor och jag får det veta, skall jag straffa
dem, så I skolen det se.»

Om Skaradjäknarne heter det i en kunglig skrivelse av år
1591 till vederbörande biskop och konsistorium, att de »föra
ett okristligt, oärligt och förargerligt leverne», att somliga
»hava tagit sig hustrur och icke synnerligen akta någon skol-
gång» utan använda allt vad de kunna få ihop på »drycken-
skap och annan lösaktighet, slemmare än det brukas kunde
i allmänna ölkrogar». Aktstycket slutar med en hotelse, att
de djäknar, som ej läte rätta sig, skulle bli instuckna i hären
som knektar.!

1 Ett särdeles svårhanterligt exemplar av djäknesläktet omtalas i
Stockholms stads tänkeböcker för år 1586. Ynglingen studerade vid
högskolan på Gråmunkeholmen men förde ett sådant liv, att veder-
börande skolmästare en dag fann sig föranlåten att ta med sig några
djäknar till hans bostad för att söka bringa honom på bättre tankar.
Ambrosius — så hette denne liber studiosus — mottog emellertid de
