328 SMÄRRE TILLÄGG.

Sid. 128 (122) r. 5: Efter »Luther» tillägges: »och hans
medhjälpare Melankton».
Till slutet av samma mening fogas följande not:

1 Av notiser i det svenska riksarkivet framgår, att Gustav Vasa
redan så tidigt som 1527 korresponderat med Luther. År 1536 visade
han den store reformatorn sin erkänsla genom att förära honom en
ståtlig silverbägare. Hedersgåvan skall ha varit beledsagad av ett
brev, i vilket konungen uttalade sin tacksamhet över att han genom
Luthers skrifter nått fram till en sann kunskap i evangeliet, och sin
hjärtliga glädje över reformationens segertåg. Uppgiften om heders-
gåvan och brevet härrör från Martin Luthers sonson Johan Ernst
Luther, som var domherre i Zeitz, några mil sydväst om Leipzig.
Han har berättat saken i en skrivelse, vari han år 1613 hembjöd
dyrgripen åt den rika staden Leipzigs råd, vilket också med nöje in-
köpte den för 77 gulden. Den förvaras nu i Leipzigs Kunstgewerbe-
museum. På lockets insida är Vasaättens vapen ingraverat jämte
namnet GOSTAVS med åtföljande kungatitel och årtalet 1536.

I anledning av Georg Normans inträde i Gustavs tjänst avlät ko-
nungen år 1540 en tacksamhetsskrivelse till Luther och Melankton
i anledning av deras förträffliga val av denne rådgivare, och samtidigt
hugnades även Melanukton med en präktig silverbägare.

Sid. 175 (169) milt i st. 2:

Hans Friese omdanade trädgårdarna vid Stockholms slott
efter den gängse tyska och nederländska smaken och anlade
nya slottsträdgårdar i Uppsala, vid Gripsholm samt på flere
andra platser. Vid slottsträdgården i Uppsala utbildade han
trädgårdsmästare och anlade en plantskola, varifrån många
svenska gårdar erhöllo plantor, ympkvistar och frön till
trädgårdsväxter.

Sid. 192 (186) st. 3 efter första meningen:

Med Ryssland, Nederländerna, England och Frankrike av-
slöt han handelstraktater. Han gjorde sig också noga under-
rättad om vilka svenska varor som hade de bästa avsätt-
ningsmöjligheterna i varje land, och vad man där betalte
för dem.
