SID. 128 (122)—317 (311). 329

Sid. 226 (220) efter sista meningen:

Den landremsa, med vilken Sverige nådde ut till Väster-
havet, var ju inklämd mellan danskt och norskt land, och
från Danmarks nordgräns till den norska gränsen vid Göta
älv var det blott en dagsmarsch. MNästan lika trängt av
främmande makt var det svenska väldet i Norrland. Där
sköt det norska Jämtland in som en kil, från vars spets det
var blott 5/, mil till Bottniska viken. Stor var därför risken,
att dansk-norska trupper skulle avskära det sydliga Nozrr-
land från det nordliga och därmed omintetgöra landförbin-
delsen mellan Sverige och Finland.

Sid. 268 (258) st. 3 efter första meningen:

Förklaringen tycks vara den, att hertig Johan vid sin
hemkomst från England medfört muntliga meddelanden från
Elisabet, vilka voro mera lovande än hennes brev.

Sid. 303 (295) efter st. 1:

Erik XIV var, som synes, en verkligt lärd herre, och sitt
intresse för vetenskapen visade han bl. a. genom att taga
första steget till Uppsala universitets återupprättande. Han
skänkte bostad och anvisade lönemedel till en professor »i
grekiska och andra ämnen», men till följd av krig och inre
oroligheter hann Erik aldrig längre än så på vägen mot målet.
Hans broder Johan tog nästa steg genom att utnämna fyra
nya professorer och organisera högskolan på fyra fakulteter.

Sid. 317 (311) efter st. 1:

Rudolf Elander, som gjort Sturemorden till ämne för special-
forskningar, anser, att Eriks nervspänning nu kulminerat i
nya misstankar: Varför hade det dröjt nära ett helt år,
innan Nils Sture bringat honom Renatas svar? Först när
hans far och bror satts i fängelse, hade han plötsligt uppen-
barat sig.
