364 SAMMANHÄNGANDE KAPITEL.

Sveriges tullintäkter i de preussiska

hamnstäderna
Sid. 65 (62)

fördubblade icke svenska kronans inkomster (textrad
4 nfr) menökadedem med hälften. För en så vitt-
utseende utrikespolitik som Gustav Adolfs behövdes kon-
tanter. Sverige var ännu ett fattigt jordbruksland, där de
ordinarie skatterna till stor del utgingo in natura. Det gällde
därför att skaffa sådana inkomstkällor, som kunde ge klingande
mynt, den nödvändiga förutsättningen för krigföring. Sådana
inkomstkällor voro industri och handel och i samband därmed
tull- och hamnavgitfter.

Axel Oxenstiernas barndom och ungdom.
Sid. 69 (65) st. 2 t. o. m. r. 5 nfr.

Axel Oxenstierna tillhörde en högt ansedd adlig ätt, som
alltid visat en utpräglad trohet mot kungarne av Vasahuset.
Hans far, Gustav Oxenstierna, fick av Johan III år 1584 sig
anförtrott det krävande uppdraget att vara ståthållare på
Revals slott, en av de viktigaste svenska utposterna mot
ryssarne.

På hösten 1584 gjorde alltså herr Gustav färden över Öster-
sjön. Han hade med sig sin son Axel, som då var blott års-
gammal. Inom Revals massiva slottsmurar fick den lille
ta sina första stapplande steg på livets bana. Det land, där
fyra av hans barnaår förflöto, hade svårt hemsökts av krigets

! När Axel Oxenstierna efter stilleståndet i Stuhmsdorf 1635 kla-
gade: »Jag försäkrar dig, att Sverige numera icke är halva den kronan,
som det i fjol varit haver», syftade han med de orden ej blott på minsk-
ningen i inkomster, vilken belöpte sig till en tredjedel, utan också på
förlusten av prestige och därmed följande kredit.
