MAGDEBURGS FÖRSTÖRING. 381

under hela sitt tyska fälttåg, var en bidragande orsak till
Magdeburgs fall. Vid flere föregående tillfällen hade dispro-
portionen mellan det svenska stålet och det svenska guldet
verkat förlamande på operationerna. Ofta hade det värvade
krigsfolket varit svårhanterligt och delvis rymt från alltihop,
då det ej fick ut sin sold.

Och vid detta tillfälle var » Qroberung der COtadé

särskilt det värvade ryt- S??[gqbcöurg/fo gtf(å(iågn den

teriets - hållning så be- — jo.$SNRapindicun)63).-Fabrdaers
tänklig, att Gustav Adolf gebiet wird/mwiec8 vor/in ond nach Eroberung

anförtrodde Axel Oxen- derjulben fo erbårmilich hergangen.
stierna, att han fruktade ; äm Tdon:
för myteri. Def Braven Nicfans n l?_m'n.

Antagandet, att Fal-
kenberg skulle ha låtit
sätta eld på staden [sid.
129 (118) st. 2 sista me-
ningen] härrör från kejser-
ligt håll men saknar varje
skymt av bevis. Sanno-
likt är ingen särskild per-
son eller korporation an-
svarig för branden, utan
troligen har under stri-
dens hetta eld anlagts på
flere håll och av skilda
orsaker. Emellertid togo
sig katolikerna av det ut-
spridda ryktet en kärkom-
men anledning att på det
kraftigaste varna alla pro-
testantiska städer för vän-
skapliga förbindelser med »de svenska barbarerna och mord-
brännarne». Protestanterna anklagade däremot Pappen-
heim för att ha givit befallning att sticka staden i brand.
Ingen händelse under hela trettioåriga kriget har till den grad
satt sinnena i svallning som Magdeburgs förstöring. Från ka-
tolskt och kejserligt håll strödde man flygskrifter om Magde-
burgs »välförtjänta straff enligt Guds rättvisa dom», och pro-

| a

Samtida protestantisk klagodikt över
Magdeburgs förstöring.
