DJÄKNELIV. 421

När arbetet i skolan sent omsider var slut för dagen, vid
tog på kvällen läxplugg vid skenet av talgdankar i de trånga
osunda och på alla sätt bristfälliga »djäknestallem, där
stundom 5—6 fattiga gymnasister packades ihop i ett litet
kyffe.

Det myckna stillasittandet i osund luft i förening med den
onaturliga dieten, som nästan uteslutande bestod av torrskaff-
ning och salt föda, ansågs vara orsaken till en sorts eksem,
som gick under benämningen »djäkneskabb». — Man nästan
känner en lättnad, när man från vissa skolor får höra klagomål

Skara skolas färla.

över att ynglingarne tidigt på våren vände skolan ryggen av
den anledningen, att de hade ätit upp hela sitt hemifrån med-
förda matförråd, eller att föräldrarna ej kunde umbära dem
vid vårarbetet därhemma.

Vi säga: »Arma skolbarnb> Men vi ha också anledning
att säga: »Arma pedagogerb, när vi tänka på hur den tidens
lärare hade det ställt med brödfödan. Belysande för deras
'ekonomiska villkor är följande bild ur livet ett århundrade
efter Johannes Rudbeckii barndom. På 1690-talet befann sig
Eskilstuna stad i sådant ekonomiskt trångmål, att man ej
kunde i behörig tid avlöna rådmännen och ej hade något alls att
ge skolmästaren. Borgmästare och råd gjorde då en framställ-
ning till biskopen i Strängnäs till förmån för »pedagogus här i
Eskilstuna. Bemälde pedagogus» — heter det i ansökan —
»haver en ganska ringa och kort inkomst, så att man mera
må undra, huru han sin hustru och barn kan uppehålla, är
eljest flitig och trogen vid informationen med de barn, som
