470 SAMMANHÄNGANDE KAPITEL.

den tiden men däremot närmade sig Frankrikes och Eng-
lands i storlek. — År 1608 hade Sverige ett enda tryckeri,
beläget i Stockholm och betjänat av två personer. Mot år-
hundradets slut fanns det sjutton, av vilka sex lågo i huvud-
staden. Under seklets lopp grundades fyra svenska universi-
tet och tre större gymnasier. Flere stora bibliotek tillkom-
mo, tack vare bokskatter, vilka tagits som krigsbyte, isyn-
nerhet i Bayern, Böhmen och Mähren. — När unga svenskar
foro utomlands för att studera, var det under tiden närmast
före vår stormaktstid huvudsakligen till Tyskland, som de
styrde kosan; och vad de där studerade var nästan uteslu-
tande teologi. På höjden av vår stormaktstid blev det regel,
att varje högadlig yngling reste ut för att »perfektionera sig»;!
och det var ej blott Tyskland utan även Holland, Frank-
rike och England, som de besökte. De brukade därvid ha
med sig som informator någon lovande ofrälse yngling,
som på det viset också fick tillfälle att studera och utbilda
sig vidare.

Faktiskt är den svenska storheten till ej ringa del en frukt
av utländsk påverkan och även av utlänningars insatse
Närmast tänker man då på främmande krigare och diplu-
mater i svensk tjänst. Men eftersom en stor del av dessa
män tillbragte den mesta tiden utanför våra gränser, hunno
de aldrig naturaliseras som svenskar. Detta blev däremot
fallet med de utländska industriidkare och affärsmän, ingen-
jörer och navigatörer, som gjorde välbehövliga insatser bland
ett folk, vilket hade ekonomiskt lättsinne i blodet och led
brist på yrkesmässiga insikter.

Även inom den lärda världen och statsförvaltningen möta
vi många framstående främlingar både i Gustav Adolfs och i
Kristinas dagar.

Men hur skall man i denna kosmopuliitiska värld ändå
kunna tala om en s v ensk stormaktstid? Det beror på den
lätthet, varmed de inflyttade utlänningarne förvandlades
till svenskar. Ofta skedde det redan i första släktledet men

1 Utbilda sig; egentligen fullkomna sig.
