DEN PALMSTRUCHSKA BANKKRASCHEN. 501

pedagoger åtskilligt övrigt att önska. Så behövde dock ej
vara fallet, eftersom lärarne vid Frösö skola hade det bättre
än vid de flesta andra trivialskolor — vilket dock ej vill säga
så mycket.

Skolan på Frösön ombildades år 1847 till högre allmänt
läroverk och flyttades till Östersund. Vid den tiden började
verkningarna av 1842 års folkskolestadga göra sig gällande
i Jämtland, och allmogens barn fingo i folkskolorna det mått
av allmänbildning, som de förut inhämtat i trivialskolan.

Litteratur: Gudmar Hasselberg, Frösö trivialskola,
kr. 5.

Den Palmstruchska bankkraschen.
Sid. 135 (122) st. 1.

Orsaken till att Palmstruchs bank kom på obestånd låg
i dess utgivning av kreditsedlar, ett företag, vars följder man
saknade erfarenhet av. Den Palmstruchska bankens kredit-

1 Ett sorgligt levnadsöde hade kollega Brunnius, en fattlig bond-
student från Ångermanland, som år 1701 fick anställning vid skolan
mot att han gifte sig med dottern till den gamle oduglige barnaläraren
och suputen Filmerus och åtog sig svärfaderns undervisning i första
klassen samt höll svärföräldrarne med mat och husrum.

Men snart började Filmerus beklaga sig för skolans rektor över
hur illa svärsonen och dottern behandlade honom, över att han ej
ansågs värdig att spisa samma mat som de och inte fick så mycket
som ett halvt öre till att laga sina kläder med, fast han dagligen slet
och släpade som en dräng.

De ständiga familjegrälen blevo slutligen den unge kollegan över-
mäktiga. En novembernatt 1709 gjorde han ett försök att hänga sig
men »umade så illa» därvid, att de närboende väcktes. De skyndade
till och skuro ned honom halvdöd och lyckades rädda livet på honom.
Orsaken till hans förtvivlade gärning var »melankoli> till följd av hust-
runs hårdhet i förening med fattigdom och skuldsättning, som för
varje år blivit allt värre.

Med hänsyn till dessa förmildrande omständigheter lät Svea hovrätt
det bero vid en tids suspension från tjänsten. Under denna tid upp-
förde sig Brunnius så väl, att han följande år fick återta sin syssla.
Sedan skötte han den utan anmärkning till sin död år 1715. Han
efterlämnade flere barn, men stärbhuset saknade fullständigt till-
gångar.
