572 SAMMANHÄNGANDE KAPITEL.

den från transportflottan och förmå honom att inlåta sig i
drabbning, men den danske amiralen antog ej utmaningen
vare sig den dagen eller den följande. Det mål, han satt sig
före, var icke en riskabel kraftmätning med den svenska ör-
logsflottan utan att förstöra vad förstöras kunde av Sten-
bocks värdefulla transportflotta.

Under natten till den 18 september.slog vinden om till
sydvästlig, så att svenska örlogsflottan fick motvind till
Rägen och av vind och ström i förening drevs österut. Danska
flottan, vilken nu, liksom i allmänhet under 1600-talet, var
bättre bemannad och samövad än den svenska, kom däre-
mot i det yppersta läge mellan fiendens transportflotta och
dess konvoj; och till på köpet blev det tjocka, så att danskar-
ne kunde oförvarandes komma de svenska transportfartygen
in på livet. Wachtmeister märkte nog faran men kunde mot
vind och ström ingenting uträtta.

Vid !/, 5-tiden på aftonen dyka plötsligt tre danska fregatter
och en mängd smärre fartyg upp ur tjockan tätt inpå de
svenska transportfartygen, där de ligga till ankars under
land, och anställa en fullkomlig massaker på dem medelst
kanoner och brandfacklor. Minst en tredjedel av de svenska
transportfartygen — enligt somliga uppgifter betydligt fler
— blir tagen eller förstörd jämte de dyrbara förråd, som ännu
finnas: kvar ombord. De andra skutorna bege sig i. full
panik raka vägen hem till de svenska farvattnen, där sex
av dem stranda eller sättas på grund.

På sid. 118 rad 6 böra orden »utan tross och förnödenheter»
ändras till »nästan utan förnödenheter».

Kalabaliken i Bender

sid. 155

lever ännu kvar i den rumäniska folktraditionen, dock mest
i sagans form. Minnen av Karl XII:s vistelse i Turkiet äro
även -de lutherska församlingar, som ännu finnas i de ru-
mäniska städerna Bukarest och Cernauti. Det var nämligen
genom Karls förmedling som sultanen beviljade religionsfri-
Hhet åt lutheranerna i denna del av hans rike. Detta hade
