KARL XII:S SISTA FÄLTTÅG. 589

Karl XII:s sista fälttåg.

Sid. 322 efter st. 1.

Hartman tyder angreppet på Fredrikshald som en sken-
manöver, avsedd att vilseleda Sveriges fiender. Sedan ko-
nungen satt sig i besittning av de norska fästningarna Fred-
rikshald, Fredrikstad och sannolikt även Akershus och däri-
genom skaffat Sverige en skyddslinje mot anfall från Norge,
ämnade han enligt Hartman sannolikt skynda till Göteborg
eller någon annan plats i dess närhet, överföra armén till
Skagen och besätta Jylland samt Holstein, ty i dessa riks-
delar hade danskarne blott ytterst svaga styrkor förlagda.
Sedan Danmark krossats, skulle turen komma till konung
Georgs arvland Hannover. Hartman ser i detta krigsföretag
ett led i en storpolitisk kombination av första rangen, en
tillämnad allians mellan Sverige, Ryssland, Preussen, jako-
biterna, Frankrike och Spanien mot Englands hannoveranska
dynasti och mot Danmark.

Hartmans tydning av det norska fälttågets stora gåta har
fått stödet av militära synpunkter på frågan, vilka Gustaf
Petri framlagt i Krigsvetenskapsakademiens tidskrift.

Har Karl XII fallit för en lönnmmör-
dares kula?

Sid. 340 ff.

Numera äro forskarne i denna fråga betydligt mer tvek-
samma än år 1918, när detta kapitel skrevs, och antalet
av dem, som ansee lönnmord sannolikt, har på de senaste
åren ökats. I de undersökningar av akterna i målet, som
Mauritz Weibull och Sture. Bolin publicerat i tidskriften
Scandia åren 1929 och 1930, kommer den förre till det resulta-
tet, att det förefinnes »vägande grunder» för lönnmordsteorin.
Sannolikt var skottet vid Fredrikshald enligt -denne for-
