LÄNKARNA TILL DET FÖRFLUTNA. 591

under åren 1758—560. 1765 blev Kalling riksråd. Han var
en ivrig deltagare i frihetstidens partistrider, och vid sin
utnämning till riksråd var han en av Mösspartiets förnämsta
krafter. När Gustav III gjorde sin statsvälvning 1772, var
Kalling befälhavare över trupperna i huvudstaden men för-
mådde icke göra sin vilja gällande gent emot den unge ko-
nungens, på vars befallning Kalling blev arresterad. Så snart
regementsförändringen genomförts, blev han emellertid fri
men entledigades ur rådet med en pension. Han drog sig
då helt tillbaka från det politiska livet och ägnade sin åter-
stående levnad åt skötseln av sitt gods. När Gustav IV
Adolf anno 1794 reste genom Örebro, uppvaktades han av
den 94-årige greve Kalling, som trogen sin vana på äldre
dagar bar den karolinska blå rocken med stora mässings-
knappar. Året därpå dog den gamle karolinen.

Länkarna till det förflutna.
Sid. 368.

Hur otroligt det än låter, finns det fall, då en person i
våra dagar kunnat säga: »Min farfar levde på Karl XII:s tid»,
och tillägga: »Min far föddes i Gustav III:s glada dagar.» Så
var förhållandet med förutvarande kaptenen vid Svea artil-
leriregernente Gustaf de Frumerie, som var född 1849 och
dog 1936. Hans far, som var possessionat, föddes 1774 och
hade alltså vid sonens födelse den sällsynt höga åldern
av 75 år. Kapten Frumeries farfar, som var löjtnant vid
Närke-Värmlands regemente, föddes 1717 och var således
57 år fyllda, när han fick den son, som blev far åt kapten
Frumerie.

Märklig är också godsägaren Carl-Adolf Påhlmans släkt-
förbindelse med den karolinska tiden. Då han år 1933 fyllde
hundra år, hade över 2!/, sekel förflutit, sedan hans farfars-
far, karolinen överstelöjtnant Carl Gustaf Påhlman, föddes.
Han kom nämligen till världen i början av Karl XI:s rege-
ring, anno 1679.
