RIKSDAGSBESLUT ANGÅENDE BRÄNNVINSBRÄNNINGEN. 607

1731 års riksdagsbeslut angående
brännvinsbränning.
Sid. 562 st. 3—4.

Enligt denna stadga blev husbehovsbränning som regel
tillåten endast för sådana jordbrukare, som ägde minst ett
fjärdedels hemman, samt för sådana borgare i småstäderna,
som väsentligen livnärde sig med jordbruk. Den skillnad,
man sålunda gjorde mellan jordbrukare och andra, berodde
på att man denna tid tillmätte dranken, den urkokta åter-
stoden av den brända säden, stort värde vid boskapens ut-
fodring.

På yrkande av prästeståndet vid samma riksdag tillkom
1733 års förordning mot svalg och dryckenskap med böter eller
kroppsstraff för den som överlastade sig med starka drycker
eller förledde andra dävrtill, samt förbud att hålla källare och
krogar öppna under sommarmånaderna efter klockan 10 på
kvällen, annars efter 9, på helgaftnar efter 7.

Men den accis, som enligt 1731 års riksdagsbeslut lades på
husbehovsbränningen, blev till den grad impopulär bland
borgare och bönder, att de på 1734 års riksdag genomdrevo
dess upphävande; och de försök, som på 1738—39 års riks-
dag gjordes att i reviderad form återuppliva 1731 års förord-
ning, misslyckades. Bondeståndets talman, den ryktbare
Olof Håkansson, sade rent ut, att om ståndets riksdagsmän
skulle samtycka till förnyelse av accisen på brännvinsbrän-
ning, »vore de vid hemkomsten icke om sina liv säkre».

Ett par typiska episoder för våra mellan-
havanden med barbareskstaterna.
Sid. 570—5701,

Åtta år efter Mahmud agas besök! talades om en ny am-
bassad till vårt land från paschan av Tripolis, men man
lyckades för en summa i ett för allt friköpa sig från den äran.

1 Bd V: 570 st. 2.
