ARVID HORN FÅR ETT NYTT PARTI MOT SIG. 609

Arvid Horn får ett nytt parti mot sig.

Sid. 618 efter st. 1, 621 st. 2 och 622 st. 2.

Oppositionen mot Arvid Horn utgjordes ej blott av krigs-
ivrare och fabriksägare, som ville forcera fram en stor in-
dustri, utan till dem slöto sig även en hel del köpmän,
som ville stäcka Englands merkantila övermakt genom nya
åtgärder i produktplakatets anda. Engelsmännen hade un-
der 1700-talet tagit loven av holländarne såsom den för-
nämsta handelsmakten på Östersjön. Den spänning, som
under det stora nordiska krigets sista år rått mellan Eng-
land och Ryssland, Östersjöns stora råvaruproducent, hade
sedan gett med sig under påverkan av Englands ekonomi-
ska intressen, och England hade förstått att förvärva sig
nära nog handelsmonopol i Ryssland. Detta land spelade
nämligen i Englands hushållning den viktiga rollen av im-
portkälla för tågvirke och tjära, trä och spannmål. Öster-
sjöhandeln var ett livsvillkor för Englands stormaktsställning.

De svenska köpmän, som starkast kände faran för egen
del av Englands övermakt inom Östersjöhandeln, sågo i
Frankrike sin naturliga bundsförvant. Arvid Horn däremot,
som betraktade vänskapen med England som en hörnsten i
sitt politiska system, anlade en annan synpunkt även
på det ekonomiska förhållandet till England. Til
detta land gick nämligen omkring hälften av Sveriges export,
vilken vid denna tid till omkring 80 2, utgjordes av järn. Det
var nämligen på upphällningen med Englands skogar och
följaktligen brist på träkol där, och stenkol kunde man ännu
icke använda för järnsmältning. Något annat land, som
kunde överta så mycket av den svenska järnproduktionen
som England, fanns icke.

+

När vapenlyckan i kriget mellan Ryssland och Turkiet
började vända sig till Rysslands förmån, fick Frankrike ett
starkt intresse av att genom en svensk diversion mot Ryss-
land lätta trycket på Turkiet. Detta intresse var huvud-
sakligen av ekonomisk art och gällde Frankrikes handel på
Levanten. Frankrike hade nämligen så småningom i Medel-
