SAMUEL ÖDMANN, EN LÄRJUNGE TILL LINNÉ. 33

behärska den så pass mycket, att färden från Ingarö till Upp-
sala kunde företagas en riktigt varm sommardag. Väl inbäd-
dad bars sjuklingen in i kajutan på en däckad slup, som lyck-
ligt förde honom till Fyrisstaden.

Någon predikan i Gamla Uppsala kunde han aldrig hålla,
men sin föreläsningsskyldighet fullgjorde han hemma i sitt
rum, halvliggande påklädd på sängen. I samma kammare
höllos också de många sammanträden, som han måste vara
med om, bl. a. såsom ledamot av psalmbokskommissionen.

Kristendomsskolan vid Pilhamn.

Man kan tänka sig, hurudan luften skulle bli därinne. Tem-
peraturen lär också ha varit sådan, att »man kunde steka sill
på väggarna», berättar en yngre samtida. »Allra minst 26 gra-
der varmt måste han ha, och därför eldades det i kakelugnen
även mitt i sommaren. Vatten tålde han icke och hade tro-
ligen ej tvättat sig på flera år.» Hur pass mycket luften för-
bättrades av värdens och gästernas tobaksrök må vara osagt.
Men märkligt var, att Ödmann i övrigt åtnjöt en utmärkt
hälsa ända till sin död anno 1829 vid 79 års ålder. Och
hans vigör tog sig bl. a. uttryck i »en pratsamhet, så livlig,
att det är nästan omöjligt för någon annan att få en syli
vädret», säger en tysk vetenskapsman

Det märktes snart, att den vid sängen fjättrade sjuklingen
tillfört universitetet ett verkligt tillskott av kraft även som
