78 SAMMANHÄNGANDE KAPITEL.

ett valv i fästningsverket Fredriksborg. Senare flyttades deras
gudstjänstlokal till ett hus vid Långgatan, vars trädgård till
minne därav länge bar namnet »Judehagem. Flertalet Mar-
strandsjudar slog sig senare ner i Göteborg, isynnerhet efter
år 1794, då Marstrands frihamnsprivilegier indrogos.

I Norrköping grundades
den mosaiska församlingen
av Jakob Marcus, som på
sitt kattunstryckeri förtjä-
nade mycket pengar och
skänkte sina trosfränder
den första synagogan i sta-
den. Marcus stod synnerli-
gen väl till boks hos lands-
hövding Axel Löwen dels
på grund av sin fromhet,
dels därför att han under
Löwens <utrikesvistelse i
krigstjänst hade synnerli-
gen väl förvaltat den för-
näme mannens egendom.
Till tack därför skänkte
Löwen honom pengar till
Fru Gölfald B Å e inköp av en gård i Norr-

U Marströna T uu äö röo-tekar. Köping, med det villkor att

den skulle vara ett fidei-
kommiss inom släkten Marcus och aldrig fick bebos av
andra än judar. Löwen, som själv var religiöst anlagd,
föreskrev vidare i gåvobrevet, att i fastighetens största sal
skulle uppsättas en koppartavla, som givaren låtit gjuta,
innehållande 35 bibelspråk ur Gamla testamentet, vilka Lö-
wen ansåg hänsyfta på Kristus. Han hyste nämligen den
stilla förhoppningen att därigenom kunna påverka husets
invånare till att övergå till kristendomen.

F

+

Judarne i Stockholm blevo snart så goda svenskar, att
de under kriget med Ryssland åren 1788—90, då hertig Karl
var befälhavare för flottan, dagligen bådo följande bön i
