110 SAMMANHÄNGANDE KAPITEL.

regering. Bönderna voro exempelvis missnöjda med stor-
skiftet och med skatterna. Hungersnöden var i Finland —
liksom i Sverige — svår under förra hälften av 1780-talet.
Men det är naturligtvis vågat att ur dessa uttryck för finskt
missnöje härleda en medveten finsk nationalism,
som syftar till landets lösryckande från Sverige. De utta-
landen, som t. ex. Klick och Rehbinder under intryck av
senare händelser göra om det allmänna missnöje med Sverige,
som skulle ha rått i Finland på 1780-talet, måste upptagas
med yttersta försiktighet. Anjalaförbundets förhistoria och
historia är, såsom Cederberg genom exempel visat, ett svårt
och vidlyftigt problem, som för sin lösning kräver en samman-
ställning och analys av en mångfald källor, vilka delvis ännu
ej äro utnyttjade av forskningen. Detta gäller bl. a. Anjala-
männens litterära kvarlåtenskap, ryska protokoll, officiella
kungörelser, landshövdingerapporter, flygskrifter och tidskrif-
ter samt — ej minst — den samtida diplomatiska korrespon-
densen.

Anijalamyteriet och Danmarks krigsför-

klaring framkalla oro i Sverige.
Sid. 377 efter näst sista st.

Den allt hotfullare situationen framkallade stark oro
bland allmänheten i Sverige. Riksrådet Sven Bunges korre-
spondens avspeglar den upphetsade stämningen. Den 1
augusti skriver han till Fredrik Sparre och gratulerar honom
till att vara på det vackra Åkerö och sålunda slippa höra
»alla de obehageliga rykten och discourser, som här kring-
löpa, dels om de avskedstagande officerare vid arméen i
Finland, dels reflexioner därvid. Dessa officerares antal
känner man ännu icke med säkerhet, men vad man kan taga
för avgjort är, att berättelsen därom vwvisserligen är exagge-
rerad'» Tre veckor senare, efter Danmarks krigsförklaring,
är Bunge mycket oroligare. »Rådet har i dag varit samlat»,
skriver han, »och sammankommer åter i afton och förmodeli-

1 Överdriven.
